Bhante är vägvisare för livet som pekar ut en god riktning

Text och foto: Thomas LB Johansson

Att vilja hjälpa folk med omtanke och djup kunskap ligger helt rätt i tiden för Sverige. Nöjesnytt Helsingborg har intervjuat buddhistmunken Bhante Satimanta om hur det är att leva med buddhismen som livsstil och om hans nya studio i Helsingborg. Satimanta berikar världen med sin gedigna kunskap om hur man lever ett mer balanserat liv i harmoni. Satimanta sprider goda råd med djup visdom. Han förmedlar även bättre hälsa via en betryggande hand i praktisk form.    

Bhante Satimanta, det har gått några år sedan du blev munk. Vad var det som gjorde att du valde tempellivet?
– Jag lämnade mitt hem i Sri Lanka när jag var 14 år, svarar Bhante Satimanta. Huvudorsaken var att jag sökte något som jag inte kunde finna i min familj. Jag fick under den tidsperioden höra talas om munklivet. Det fångade mitt intresse för det gav mig en positiv magkänsla. Jag var en hyperaktiv pojke vilket innebar att jag fick börja som novismunk med en 1,5 år lång prövoperiod. Som ung pojke och novis blev min tolerans testad på många sätt i templet. Jag fick exempelvis meditera med äldre, stiga upp väldigt tidigt och bygga. Det var en rejäl utmaning för mig. Till och med mina föräldrar sa till mig att de inte trodde att jag skulle klara av att leva som munk och de tyckte att jag skulle återvända hem. Men trots det mådde jag inte dåligt av att vara novismunk. Succesivt lärde jag mig munklivet steg för steg och jag började allt mer att älska det istället för att ge upp. I början hade även jag en viss tvekan till om jag skulle klara av det, men sedan när jag såg att de andra fixade det så tänkte jag att det kommer även jag att klara av. Jag kände starkt att det är det liv jag vill leva. Jag kände en tomhet innan jag blev munk. Den försvann helt när jag valde att leva ett liv som buddhistmunk och det har hållt i sig i över 25 år nu, säger Bhante leende.

Du är ju svensk medborgare och har valt att verka i Sverige. Hur kommer det sig att du valde Sverige som bas för det?
– Helt ärligt så var inte Sverige ens i mina tankar först, berättar Bhante. Det enda jag lärt mig som ung var att Sverige är ett av de absolut bästa länderna i världen att leva i, att Volvo är en svensk bil och att vi har kall vinter. Det var allt. Jag kände inte till något annat, inte ens var det låg på kartan. Jag drömde dock ofta om hur det skulle vara att leva livet i ett europeiskt land. Men år 2011 så träffade jag en arméofficer, som heter Kamal Hathamuna. Hon besökte mitt tempel med sin familj och hon bjöd in mig till den buddhistförening som de tillhör för att guida dem och för att utföra buddhistiska aktiviteter. Spontant ville jag först inte göra det men senare, med lite mer eftertanke, tänkte jag över det mer noggrant vilket ledde fram till en insikt om att det nog trots allt fanns en djupare mening i att prova på det. Det skulle kunna ge mig god livserfarenhet, såklart bli en tuff utmaning, men samtidigt ge mycket ny erfarenhet i nya med möten med människor. Och idag när jag blickar tillbaka i min livslinje så ser jag att jag inte lever det mer bekväma livet som munkar och nunnor gör i Sri Lanka och de Asiatiska länderna. De har ju den högsta särställning i samhällsuppbyggnaden och med det följder vissa fördelar som bara finns där. I Sverige lever jag mer ett så kallade vanligt svenssonliv utan någon särskild tillhörighet till de högre samhällsklasserna. Men det svenska livet jag lever idag känns helt rätt för mig. Jag känner att jag gillar och trivs med att jag här får möjlighet till att kunna komma folk lite mer in på livet. Vidare så lär jag mig mycket mer om deras omständigheter eftersom jag får en närmare relation med folk här. Jag klickar med många människor här och kan deltaga i deras liv på ett annat sätt som är mer på det privata planet. Det ger mig ännu mer värdefull lärdom om människors liv. Även om det är svårare och mer utmanande att leva ett liv som buddhistmunk i det svenska samhället så tycker jag ändå väldigt mycket om det.    

Du har levt som buddhistmunk både i skogstraditionen och som stadsmunk. Hur skiljer sig livet åt för en mer traditionellt levande munk jämfört med en munk som lever mer modernt? Är livet i skogen kanske till och med närmare den livsstil som prins Siddharta Gautama valde att leva efter det att han blivit lord Buddha?
– När man lever som skogsmunk så fokuserar man mer på sig själv och lever isolerad från samhället i skogen, inleder Bhante. Man söker i det livet den personliga utvecklingen genom att mer isolerat fokusera på att studera inlärning av buddhistisk visdom. Men som stadsmunk har man ett mer hektiskt liv. Man fördjupar sig i sin personliga utveckling parallellt med att interagera med andra människor, som inte nödvändigtvis bär kåpan, och man är mycket mer delaktig i aktiviteterna i deras dagliga liv. Stadsmunkar har ett mer socialt arbete eftersom en stor andel i deras liv innebär att även hjälper och stöttar folk i och utanför templet. Mina egna förvärvade kunskaper, både från skogslivet och från mina högre studier i huvudstaden Colombo, praktiserade även jag utåtriktat först när jag blev buddhistmunk i stadsmiljö. Även prins Siddharta fokuserade initialt bara på sig själv när han levde ett liv som asket. När han senare blev den upplyste, lord Buddha, så började även han att guida och hjälpa människor. Jag har ännu inte uppnått nivån såsom en buddha, men medan jag fortsätter att utvecklas i mitt kunnande och i min andlighet så hjälper även jag andra människor med deras liv. Under Lord Buddhas jordeliv hade han egen tid men han undervisade större delen av sin tid på jorden. Vidare så skulle jag säga att lord Buddhas kompletta liv skiljer sig från livet i skogstraditionen. Jag anser att skogsmunkar och skogsnunnor idag i Asien lever nästan helt isolerade i skogen. De samverkar inte speciellt mycket med folk från livet utanför. Lord Buddha rörde sig fritt ibland folk som livsguide under större delen av sitt liv. Så huvuddelen av hans liv levde han inte såsom de som lever i skogstraditionen.      

Om du skulle råda en ungdom att bli aktiv buddhist idag. Vad tycker du är det finaste med att följa just theravada-buddhismens visdom?
– Theravada grenen är den äldsta och ursprungliga varianten av buddhismen, tillsammans med tre andra varianter, vill jag hävda som buddhistmunk säger Bhante. Theravada har även de fundamentala delarna gemensamt med de andra tre ursprungliga grenarna inom filosofin. Det innebär i huvudsak ett val där man aktivt väljer att agera för att leva ett liv i balans med gott samvete, god medkänsla och ett rättvist agerande. Lärdomen kommer ur den buddhistiska visheten och livsstilen ger ett mer okomplicerat leverne. Oavsett vilken gren man väljer inom de ursprungliga delar så lär man sig det vackra med avseende på den fina vägen för god medkänsla, kärlek och omtanke, lycka och sunt samvete. Om man vill ha en lycklig livsstil så ska man försöka att finna den inom sig själv. Materialistisk tillfredställelse och nöjen ger tomhet. Det kan man se nu när pandemin nu spritt sig runt omkring oss. Lycklig blir man bäst genom att hitta den inom sig. Det är vad theravada-grenen och de tre liknande varianterna av buddhismen kan ge dem som väljer att följa, studera och förstå filosofin. Det skänker folk mer frihet och att de får folk känna sig lyckligare.

Du har rest en del som munk. Hur upplever du att ungdomar fungerar som aktiva buddhister i Asien och Europa? Finns de likheter i deras sätt att leva? Finns det olikheter?
– Det är stora kulturella skillnader mellan dessa två olika grupper av buddhister med avseende på deras livsstilar, svarar Bhante. I Asien växer man upp och lever väldigt länge nära den familj som man föds i. Det kräver också att man visar hög respekt för äldre, lärare och föräldrar. Man även lyssnar och respekterar auktoritära och äldre mycket mer där. De unga buddhisterna i Europa lever inte så. Där lever unga mer självständigt och är mer öppna. Man väljer sin egen livsstil och man följer i huvudsak inte andras livsstilar eller lyssnar helt och hållet på andra för det är inte något som krävs av dig. I Asien måste man, upp till en viss ålder, lyssna och följa seder och bruk i enlighet med det mönster som familjerna valt åt dig. Jag ser faktiskt inga stora likheter mellan grupperna i levnadssätten. Jag upplever vidare inte att läromästarna i Europa vill kräva den strikta disciplinen och de strikta rutinerna som annars gäller i Asien. Jag gissar att de är rädda för att förlora sina unga följare, eller unga studenter, om de väljer den vägen i sitt utövande. Det gör att man kanske har valt att vara mer anpassade i förmedlingen av läran i Europa.    

Du har nyligen startat en studio. Den har kopplingar till buddhismen, hälsa och livsstil. På vilket sätt är de ämnena förenade och integrerade i aktiviteterna inom din verksamhet?
– Från att ha verkat som buddhistmunk i över 25 år har jag lärt mig mycket om den buddhistiska filosofin och om de alternativa healingmetoderna, responderar Bhante. I våra Asiatiska tekniker som används för att förbättra hälsan betraktar man psyket och kroppen som en sammansatt enhet och därför var det en dröm för mig att starta en studio här där jag kan hjälpa folk med behandlingar så de kan läka få sin kropp och själ. Min studio är ingen samlingslokal eftersom den inte klassas som ett tempel, enligt svenska regler, och därför har jag valt att ha den enbart som en studio för aktiviteter vars syfte är att hjälpa folk med att befrämja sin hälsa. Du kan inte läka kroppen om du inte först skapa förutsättningar för att lätta på de psykologiska problemen. Det är något som jag jobbar mycket med här. Jag håller övningar i meditation och där jag följer folkhälsomyndighetens instruktioner. Jag försöker att hålla tre lunchmeditationer per vecka, kvällsgruppmeditationer och helgmeditationer så gott det går under pandemin. För att guida folk mer mentala verktyg så genomför jag då och då föreläsningar om Dharma och buddhistisk filosofi tillsammans med diskussioner. Att lära sig om handlingar för att kunna balansera psyket är ju den huvudsakliga grunden i den buddhistiska läran. Det är så jag försöker att hjälpa folk med att generellt lösa sina psykologiska problem. Jag läste exempelvis i lokaltidningen att över 10 procent av befolkningen äter piller. Jag är inte emot att folk äter piller, men jag tror på att det går att lösa med andra metoder. Det är just det jag aktivt jobbar med här när jag lär ut buddistisk filosofi och psykologi. Jag presenterar istället psykologiska strategier som är hämtade ur visdomen i buddhismen än just användandet av piller. Mitt syfte med det är att kunna förbättra den mentala hälsan hos svenskar utan att de ska behöva tvingas till att ta mediciner. Jag behandlar även såsom avancerad psykoterapeut individer för deras fysiska hälsoproblem kopplat till smärta med metoder som exempelvis akupunktur och pranic healing. Det är de färdigheter som jag praktiserar fullt ut här och med målet att få svenskarna att må bättre.     

Det finns en viss andlighet i Sverige. Intresset för buddhismen är mer aktuellt än någonsin idag än tidigare. Varför tror du att svenska ungdomar (och vuxna) allt mer väljer att leva efter den buddhistiska filosofin?
– Den buddhistiska filosofin är helt och hållet baserat på psyket, berättar Bhante. Eller jag skulle vilja säga de olika mentala nivåerna för psyket. Så att välja att följa läran är den bästa vägen för mental balans och lycka i livet. Det är därför buddhismen attraherar så många nya följare. Om du vill finna en djupare förståelse för dig själv så är det den ultimata vägen men du måste studera filosofin, lära dig insikterna kring visdomen och träna upp ditt mindset och öva på teknikerna som finns i läran om och om igen för att kunna nå framgång. Om du ger mycket utrymme för det göra det i ditt liv så kommer du att finna din harmoni och bli mycket lyckligare. Det finns inga hemligheter här. Vanliga utövare och jag som munk praktiserar buddhismen på precis samma sätt och läran är helt öppen för vem som vill följa den och vill må bra. Det finns inget förbjudet innehåll som folk inte kan få diskutera. Det är en vidöppen filosofi och en lära för alla som vill söka den.  

Dina aktiviteter är förlagda i Helsingborg. Spelar det geografiska valet av läge, Skåne och Helsingborg, viktigt för dig med avseende på att kunna nå ut till människor och varför?
– Det ligger strategiskt nära Danmark, Europa och är placerat i en god region som är lättillgänglig både till och från Sverige. Skåne är också ett väldigt tätbefolkat landskap i Sverige och det är bra, säger Bhante. Det ger en optimal förutsättning för mig eftersom det ökar upp möjligheterna för ett högre antal besökare till min studio. Det blir lättare för folk att nå mig. Min service och hjälp gäller även utanför studion så placeringen i Helsingborg och Skåne ger också en bättre rörlighet för mig när någon söker min hjälp i Sverige och Europa. Jag kom till Sverige för att hjälpa folk och för att praktisera både mindfullness, lära ut om buddhismen och för att ge fysiska behandlingar. Min dröm och framtidsplan är att bygga ett permanent, men icke kommersiellt center, via stöd från generösa och vänliga människor som vill skänka pengar till det. Folk ska kunna komma dit på besök och bo över, och få behandlingar och undervisning. Men just nu är istället mitt fokus inställt på studion och att kunna hjälpa människor så mycket jag kan.  

Du undervisar bland annat i meditation. Upplever du att intresset för det har ökat och vad tror du att det beror på? Och hur stort är intresset hos ungdomar?
– Det har ökat enormt, säger Bhante. Anledningen är att människor befinner sig i ett berg av intryck och aktiviteter i sina liv i den tiden vid lever i nu. De behöver därför stanna upp och vila mer än någonsin. Alla yrkesroller och åldrar har ett psyke. Meditation hjälper och drar ner på takten och skänker balans och energi åt alla typer av individer och roller. Den gemensamma nämnaren för alla är att allt styrs av hur psyket mår. Att utöva meditation hjälper således folk att må bättre i det stressiga samhälle vi lever i. Intresset för att just meditera ökar därför mer idag hos folk.   

Buddhismen är en vacker filosofi att leva efter. Ge mig tre positiva anledningar till att folk ska välja att följa den visdomen som livsstil.
– För att skapa ett rent samvete, en god medkänsla och för att sträva mot ett okomplicerat liv.

SVENSKA KÄNDISAR
MED BUDDHISMEN SOM LIVSSTIL

Claes Malmberg, komiker och skådespelare
Meja Anna Pernilla Kullersten, sångerska och kompositör
Björn Natthiko Lindblad, förläsare, meditationslärare, podcaster, mentor

OM DU VILL LÄSA MER OM BHANTES STUDIO:
www.helsingborgbuddhist.se